- Mycket har skrivits i media om plastproblemet till sjöss.
Børre Pettersen visar upp en enorm säck fylld med 190 kilo slitet och trasigt garn. En lokal fiskare fick den ombord på båten tidigare i år och levererade den sedan på den relativt nyetablerade mottagningen av skräp i J. M. Johansens väg i Stamsund.
Pettersen är anställd på Leröy och har också det lokala ansvaret för mottagningen. Han påverkas när han ser bilder på fiskar och fåglar som har skadats eller förlorat sina liv eftersom de har förväxlat flytande plastbitar och skräp i havet med mat.
- Vi ser behovet av förändring, säger han på allvar.
" Fishing for litter" betyder "fiske efter skräp" och Pettersen säger att du inte behöver arbeta målmedvetet för att få avfall ombord på båten.
Längs den norska kusten kommer du att kunna hitta alla typer av tänkbart skräp som flyter omkring och ligger på stranden. Rep, nät från båtar, plast- och oljekannor är inte ovanligt. Norge är inte ensam om att ha denna utmaning, den finns mer eller mindre över hela världen.
Det var just dessa utmaningar med marin skräp som var bakgrunden när danska KIMI (Local Government International Environmental Organization) implementerade sitt miljöprogram redan 2004, där FFL hade sin start.
Plast i havet är på agendan på flera platser i världen, särskilt efter ökad medieuppmärksamhet. Ett exempel är "plastval" på Sotra. En näbbval som hittades sjuk med en mage full av skräp och måste dödas har blivit en symbol för problemet som påverkar vilda djur.
Fiske efter skräp är ett globalt välgörenhets- och samarbetsprojekt för att ta bort fiskeavfall från havet. Systemet syftar till att rensa havet för avfall och sortera så mycket som möjligt för återvinning.
Åtta länder deltar i programmet: Nederländerna, Storbritannien, Färöarna, Irland, Norge, Tyskland, Spanien och Belgien. Under 2016-2017 avlägsnades totalt 470 ton avfall från havet i regi av FFL.
I Norge genomfördes FFL som ett pilotprojekt som skulle pågå under perioden 2016-2017, administrerat av SALT på uppdrag av den norska miljöbyrån. Från och med 2018 har ordningen finansierats genom Miljöbyråns bidragssystem för åtgärder mot marin skräp.
-Som fisk- och skaldjursleverantör är sanering av plast och avfall i havet relevant för Leröy att delta i. Både för fiskens hälsa, naturen och som en naturlig förlängning av att driva en ansvarsfull industri till sjöss, förklarar Pettersen.
Under 2016-2017 samlades 48 ton avfall från havet i Norge under regi av FFL.
Andra specifika saneringsåtgärder är Strandryddeuka, som är ett årligt nationellt projekt i Norge samarbete med Keep Norway Clean, där Leröy också deltar. I drygt tio år har skaldjursproducenten varit med och plockat upp skräp, plast och avfall från kusten. För att motivera ännu fler människor att delta, utdelas totalt mer än 100 000 kronor till aktivitets- och idrottslag som anmäler sig och deltar genom Leröy.
Ett internt projekt kallat 50/50-5 har också genomförts som syftar till att minska användningen av icke-återvinningsbar plast inom Leröy med femtio procent under de närmaste fem åren. Vi arbetar också aktivt med nya typer av förpackningar för att optimera plastanvändningen så mycket som möjligt.
Hilde Rødås Johnsen är FFL-projektledare på SALT och säger att bakgrunden för projektet var det ständigt växande plastproblemet som påverkar havet:
- Plast i havet är ett problem som delvis har stora konsekvenser för levande arter i och runt våra hav. Vi har sett exempel på fiskar och valar med stora mängder plast i magen, djur- och fågellivet som påverkas starkt, och det finns rädsla för vilka konsekvenser det så småningom kan få för oss människor, till exempel i form av mikroplast.
SALT arbetar med forskning, spridning och konsultation relaterat till havet och kusten, med ett professionellt fokus på marina ämnen. De ansvarar för planering, organisering och implementering av FFL i Norge, samt uppföljning av fartyg och mottagning i systemet.
Specifikt är det de som ansvarar för att samordna de aktörer som är inblandade och att systemet fungerar korrekt.
För att leverera avfall måste fiskare och fiskebåtar registreras, och detta är en av Børre Pettersens uppgifter att säkerställa som lokal chef vid FFL-mottagningen i Stamsund.
Avfallet som levereras måste sorteras i olika påsar som är märkta med bland annat innehåll och vikt, och detta kontrolleras i receptionen.
En av utmaningarna för FFL är att få ut informationen till de berörda, främst fiskare. Det finns inget intresse av att bidra, och Pettersen säger att ett sådant projekt var önskvärt, både från privatpersoner som inte är registrerade som fiskare och näringslivet, långt före start. Han frågades regelbundet vad de kunde göra med avfallet de fick ombord på båten.
- Vissa upplevde att de fick skrot i garnet, andra hade plockat upp några plastkannor på stranden och undrade om det var möjligt att lämna ifrån sig dessa. Från och med idag måste du vara registrerad fiskare för att kunna använda systemet. Vi skulle vilja se detta utvidgas så att vi kan få ännu mer, säger Børre Pettersen.
Han anser också att fiskare bör få leverera slitna nät som bör bytas ut som en förebyggande åtgärd.
- Det är synd att nätet måste kastas i havet för att systemet ska kunna användas.
De senaste åren har han sett en attitydförändring komma, inte bara bland fiskare utan i hela samhället. Hans intryck är att de flesta tycker att det är helt fel att kasta saker i havet - tvärtom är både fiskare och vanliga människor villiga att ta en liten omväg med båten för att plocka upp något som ligger och flyter.
Nu vill han att projektet ska få mer uppmärksamhet och att informationen når ännu fler människor.
- Tidigare har det varit så att du har varit tvungen att samla in, sortera och transportera avfallet till avfallsföretaget och betala för att lämna ifrån dig avfallet. Det kan ha bromsat vissa åtaganden. Därför är det viktigt att betona att det är helt gratis att leverera avfall till FFL-mottagningen, säger Pettersen.
